K

O N F L I

K T L Ö S N I N G M O D E L L

Hur man

löser en myck

et

kompl

ex och kontroversiell

fråga i

världen,

Israe

l-Palesti

na-konflikten

ge

nom

en övergång från

kyrkoval

till

ett Multirelig

ionvalsyst

em

i de länder

som

redan tilläm

par

ky

rkoval,

I övriga länder

( USA, Kina,

Indien,

Iran, Israel

.....) som

saknar liknande val införs ett

Multirelig

ionva

lsyst

em

.

lösa konflikten

då den

i

nte är av

e

konomisk ell

er

social

natur

och därför har den

långa Israel-Palestina-

konflikten

inte kunnat lösas av någon am

erika

nsk pre

sident .

Det är att konstatera att den 75-åriga I

srael-Palestina-

konflikten

är en reli

giös

konflikt

som

bottnar

i

olika

reli

giösa uppfatt

ningar

som har le

tt ti

ll

ockupat

ion

och

bosätt

ningar.

Därför kan

en

sådan konflikt

lösas ge

nom ändring av

kyrkovalet

i de nordiska lä

nderna so

m tillämpar

demokrati i sina trossamfund från kyrkoval till ett

Multirel

igionvalsystem och att kyrkomötet ersätts med

Trosrepresentantern

as

kamm

ar

e , Faith

Repre

se

ntati

ves

Chamb

e (FRC) som är fri från

de politiska partierna

och

politiker

och som e

rsä

tter

kyrkom

öt

et.

FRC är det högsta

organ för alla trossamfund,

det väljes vid Multireligionval.

Multirelig

ionval

är den prakti

ska til

lä

mpni

ngen

av

Multirelig

ionva

lsyst

em

e

t

.

På så sätt kan det bli möjligt för andra trossamfund s

om

kristna ortodoxa och katoliker

att även dessa kan

införa

demokrati

i sina trossamfund.

Det underlättar

också för

andra rel

igioner

som j

udendom,

isla

m,

buddism , hi

nduis

m

m

fl och religiösa trossamfund i hela världen

kan följa den

princi

pen.

Vår forskning visar att trossamfund med en annan

religion

inte bryr

si

g om

dett

a och inte

heller

bryr

det

sig om ifal

l

deras 16-åriga

barn

får praktisera de

mokra

ti

t

idigt

e

ller

int

e .

Det här EU.medborgariniti

ativ

et utgår

ifrån

de tre organ

som 16-åringarna få verka genom

, Elevernas

riksförbund,

Sveriges

Ele

vkårer

och Sveriges Ele

vråd . Utgå därför ifrån

skolverkets

,skolutveckl

ing, där

det står klart att elever

har

rätt till

delaktighet

och in

flyt

an

de i

si

n utbildni

ng

och

arbets

miljö,

och ska kunna hålla möten

och organisera sig.

Demokra

ti

n

brister.

Trots

att många organisationer

som

statliga och enskilda

håller på med demokr

ati

och får stora resurser till

sitt förfogande av

staten

brister demokra

tin.

Sål edes upptäcktes orättvisor och brister i dem okrati n vilket innebär att inte alla s om röstar på riksd agspartierna vid d et allmän na val et h ar rösträ tt i d et valet, kyrkovalet, där SD d e ltar aktivt och har man da t i kyrkomö tet . Vilka s om inte har rös trätt ? Svaret är a tt d e som tillh ör e n an n a n reli gion än kristen domen/pro testantis me n t ex juden dom, bud dism, islam, hin duis m även k atoliker och or tod oxa kristna. Blan d d essa fi nns statsråd, riksdagsled am öt er, EU-parl am entariker oc h f d demokratimi nistrar. En mi nister har inte rös trätt i e tt d em okratiskt oc h jämställt land som Sverige undrar vi. Kanske d e inte kä nner till sin a egn a grundläggand e rät tigheter. Om en mi nister in te känner till sina grun dläggande rättighet er hur skall d å ha n e ller ho n k unn a h ävda a ndras rättighet er ? Någon måste ha informerat dem om det valet eller så följer de int e med vad som hä nd er i Sverige.

Att en kristen protesta ntisk riksdagsled am ot h ar två valmöjligheter bå de at t rösta oc h rätten att avstå i från att rösta meda n an dra inklusive kristna or todoxa och katolska riksdagsledamöter varken har r östrätt eller rätt en att ku nna avstå ifrån at t rösta.

Elevrå

de

t-D I A L O G U S

Dessa fr ågor togs upp till disk ussion inom el evrådet och där startades e n dial og som utmynna de i e n dispyt m ella n de tr oen de oc h icke tr oe n de som in t e b egrep at t de t h an d la de o m d er as egna rät tigheter oc h m ot stånd arna som fö rsök te hävd a d e troe nd es rät tigheter . Diskussionen fo rts att e eme llertid i klassru mm et där religionsundervisningen ägde rum i närvaro av läraren samtidigt som man undra de hur demokratisk var verkligen läraren ? Är ha n/h o n ka nske r el igiös ? I   klassrummet fick en studiekamrat frågan; Har du rösträtt i kyrkovalet ? Svaret bl ev nej därför att el even inte var kristen. Har du int e fått rös trätt av di tt tross am fu nd ? Nej, d e rös tar inte oc h har inget val som kyrko valet. Vill du inte praktisera demokrati två år innan det allmänna valet så att du vet hur ett val fu ng erar på riktigt . Självklart men mitt trossamfund tillåter inte det och mina föräldrar känner inte heller till någo t som h et er kyrkoval. Du som ä r född i Sverige må ste h a hör t eller läs t o m kyrko valet som även til läm pa s i N orge o ch Da nmark. Jag bryr m i g in te om de t svarade ho n. Hur sk a d å di na fö räl drar o ch der as sa mfun d som är flyktingar bidra till e n demokratisk u tveckling och fred ?

Du upptäckte således

l

ikadana åsi

kter

även

i

nom andra

trossamfund inklusive

kristna trossamfund

som inte

är

protest

anter.

Hur är det med de lärare som undervisar i religionskunskap,

hur ser de på det proble

met

?

Med

rubriken de som har rösträtt och kan avstå från att rösta

och de som inte har rösträtt och således

inte kan

avstå

från att rösta, inleddes

diskussionen

i

klassrum

m

e

t i

ä

mnet

rel

igionskunskap.

Sedan

fortsatte det m

ed samm

a di

skussi

on under alla

lekt

ioner

i rel

igionsundervisni

ngen.

Några elever

som tillhör

en annan religion

höll med om

detta proble

m och

bestämde

sig för att göra besök

hos alla trossamfund

med start ho

s svenska

kyrkan.

Av svenska ky

rkan blev svaret att andra

trossamfund kan arrangera egna

val.

Svenska

kyrkan

Argument utvecklade och poängterade att det inte är praktiskt att varje tr ossamfund sk all ha et t eget valsystem.  Svenska kyrkan h ar ege n lag, lagen om svenska kyrkan,  Svenska kyrkan har egen budget  Svenska kyrkan har d essutom ett ege t valsystem, kyrkovalet i vilket riksdagspartierna som man brukar rösta p å deltar i med un da ntag fö r dem som tillhör en a nn an religion. Ni kom d ock fr am till att svenska kyrkan int e ä r intress erad av d etta och d e hä nvisade till po litikerna oc h riksdagen som en politisk fråg a.

Med sa mma argum ent b estämde man a tt be sök a a ndr a trossa mfun d. Även där blev d et e n besvikelse, et t likn an de svar som från svenska kyrkan, de skyllde if rån sig . Hur ser för äldrarn a på problemet, Frågan gick vidare till några föräldrar. Även där blev det ett liknande svar at t de in te var kristna. Inte h eller av katoliker och ortodoxa fi ck vi e tt positivt svar.

Riksdagsparti

erna

Varför deltar riksdagspartierna aktivt i kyrko valet ? Vi har inte valt religiösa p artier o ch in te h eller en religiös riksdag Kyrkan och state n är s epar erade sedan 2000. Till sk olminist ern oc h demokratiministern och sed an till massm edia . Vi kom fram till a tt fl era journalist er i nte heller h ar rösträ tt. Vi frågad e vidare o m der as barn som har fyllt sexton år har praktis erat dem okrati två år inn an d et allmän na valet. Diskussionen slutade med a tt vi hä nvisade till en a v demokratins grundbultar, nämligen religionsfriheten som har giv it alla trossamfun d fr ihet att utöva sin tr o. Att upphäva religionsfriheten eller ta bort alla religioner är dock int e möjligt. Hur skulle vi då angripa den avvikelsen utan att påverka någon medborgare eller något tr ossa mfun d. Vi utgår i vår lösning i från tre principer. 1) jäms tällidhet, att b eh an dla alla lika enligt pri ncipe n a tt mä nnisk or är föd da fria och har lika värde oc h rättighe ter. 2) Grundlagen RF §2 p6 religionsfrihet där det står frihet att ensam eller tillsammans m ed a ndr a utöva sin religion. 3) att det är demokratin som har givit alla tross am fu nd religions f rihet.

Miljön

Vi utgår i fr ån att krig utgör et t h ot m ot miljön oc h män skligheten och därför tog vi k ontakt med den svenska miljöaktivisten Gr eta i syfte att för ena k am pe n för miljön oc h klimat et med d en na ko nfliktlösning sm od ell. Vi kontakta de Gr eta me n väntar på svar. Nu utifrån problembeskrivningen ovan d v s att identifiera själva problemet k ommer vi att pres ent era vår lös ning. . Problembeskrivning o ch lös ning skall vi seda n p rese nter a i klassrummet un der religionsun dervisningen oc h fö rh oppningsvis med hjälp av lärare får vi hjälp med att presentera detta för övriga klasser och så småningom i övriga skolor i hela Sverige. När vi är klara med al lt d e tta o ch har tagit med o ss kritik och s ynpunk ter k om mer vi att pr ese ntera d etta i form av FN:s rollspel för fred och EU-med borgarinitiativ. Lösningen skall inte enbart tillämpas i Sverige utan inom hela EU oc h övriga länder..

Stödskolkamr

a

Und er ti den s om vi arbetar m ed lösninge n f ick vi medd ela nde om att den 16-åring som var stödskolkamrat som gillade idén och som skulle rösta i nästa kyrkoval blev skjuten och avle d av sina skador. Vi för lorad e alltså vår högra ha nd s om påmi nd e o m d et svensk-n orska proj ektet, V olvo m ot olj a-a ffä re n, där Norge skulle bli et t bilin dustrilan d oc h Sverige sk ulle bli et t oljel and där projek tet leddes av dåvarande Volvo-c hefen oc h fo lkp artiste n Pehr Gyllenhammar som förl orad e sitt viktigaste stöd i slutet av projek tets genomför ande då stöd et pl ötsligt omk om i en bilolycka d å han var på väg till ett m öt e där de skulle fa tta et t besl ut i affär en, e n a ffä r s om var värd 600 m iljarder som a ktieägarna s att stop p för. Norgeaffäre n altså i slut et a v 1970-talet s prack. Vi blev nyfik na oc h begav oss till bibliotek et o ch in te rnet fö r at t lä sa o m d en affär en. Vi rullar s om Volvo sa de vi till oss själva. Den händelsen ledde oss till tanken till fredsavtalet , Osloavtalet med Israel och mordet på fredspristagaren ,Yitzhak Rabin som mördades av en judisk i terrorist och även mordet på Olof Palme. Mordet på Palme skedde inte av religiösa skäl i motsats

till Yitzhak Rabin

.

Vi

har

därför

konstaterat

att

I

srael-Palestina

konflikten

är

en

religiös

konflikt

som

enbart

kan

lösas

genom

ändring

av

kyrkoval

et

i

de

nordiska

länderna

som

tillä

mp

ar

demokra

ti

i

sina

trossamfund,

protestantism

en

.

På

så

sätt

kan

det

bli

möjligt

för

andra

trossamfund

s

om

kristna

ortodoxa

och

katoliker

att

även

des

sa

kan

införa

demokrati

i

sina

trossamfund.

D

et

underlättar

ock

så

för

andra

religioner

s

om

judendom,

isla

m,

budd

ism

,

hinduis

m

m

fl

och

rel

igiösa

trossamfund i hela världen

kan följa den principen.

Vi gav således in te upp utan for tsat te vår ans trängningar för att sök a bå de i skola n oc h uta nför för at t få en idé o m hur vi skulle gå vida re. 12

Nu förväntar vi oss att Svensk a Kyrkan o ch de s om röstad e i kyrkovalet k an bi dra med sin erf arenhet och för utom d et också e n reakti on från d e fria kyrkorna samtidig t som vi för e slår en övergång från kyrko val till ett mul tireligionvalsystem s å a tt alla, oavsett religion får rösträtt, d v s e n övergång fr ån kyrkoval till ett multireligionvalsystem i de länder s om red an tillä mp ar kyrkoval oc h att in för as i övriga na tioner. De tta lös ningen komm er vi s å småningom a tt pr ese ntera . Vad multireligionvalsystemet är och hur det tillämpas kommer vi at t pres ent era s enar e. Vi har påtala t brister o ch fel ak tigheter i tillä mpningen av demokratin inom d e l änd er s om påstår sig vara d emokratisk a . Vi har också tagit upp d e l änder som in te tillä mp ar demokr ati . Seda n föl jde vi upp de n demokratiska utvecklingen oc h såg även att en del flyktingar som flytt från diktatoriska regimer int e tror på demokratin . Även at t e n d el av dem som har vuxit u pp i ett demo kratisk la nd i n te d eltar i d e ol ika valen , varke n i riksdagsvalet, EU-valet eller vid fol komröstni ngar.

Vi förväntar

oss att en

kvinnlig

statsminist

er

kan skapa ett

rättvist

samh

älle

och utveckla

jämstä

lldhe

t och

demokr

ati,

Religion

och rösträtt .

E n av dem okratins brister ä r hur de t är m öjligt at t när Sverige än tligen f ick e n kvinnlig statsmi nister eft er hun dra år av demokrati sjabblade ho n bort d en möjlighete n oc h efte r bara 9 mån ad er förlora de ho n valet i stället fö r at t ta initiativ till a tt bilda e n sa mlingsregering. De t gälld e tr e s aker, de n po st som har dominerats av män gick tillbaka till männen oc h d etta in nebär at t ho n fö rstörde möjlighete n för a ndr a kvinnor som skulle vilja kanditera till pos ten som statsmi nister b la d e m ed invandrarb akgrund . Det tr edje ä r att hon överlämnad e ma kt en till SD s om ho n själv kallar för SD-regering s amt att un der Kristerss ons fr ånvaro styrs Sverige av SD oc h J Åkesson . Hur komm er ni fra m till d et ? 13

Jo, i TV-de batte n nyligen stod Magdal ena And ersson oc h de ba ttera de med Jimmie Åkesso n och in te med Ulf Kristersson eller med Joha n ,Persson . Magdal e na And ersso n skal l representera de n starka opposition s om demokratin kräver oc h ho n bord e i de tta fa ll h a d ebatt erat m ed stats minister Ulf Kristersso n . Hennes tredje grova fel är att hon varken fått Sverige med i Nato , f ått ett slut p å de t fö röda nd e kriget i Ukraina eller bildat e n s amlingsregering eller l åtit svenska fo lke t avgöra Natofr ågan genom en folk omr östning, vilket led er till att högerextremister börjat angripa religionern a o ch d e heliga skriftern a so m exempelvis Koranb rän nin g.

Dessutom finns et

t reli

giöst kriste

t parti

i

riksdagen som i

sin politik

utgår ifrån

de kristna värderingarna.och

som

ingår

i regeringen

Dett

a kan vara orsaken t

ill

va

rför

regeringen lade ned

sina röster när det röstades om

vapenvi

la

i Gaza

.Tre reformer som förändrar världen